duminică, noiembrie 27, 2016

Du är aldrig ensam.

Var är du?
Jag frågar himmlen igen...

Är det svårt att svara mig?

Jag vet inte 
om du även kan höra 
min oskyldiga fråga...

För mig...det är enkelt
tror jag...
eftersom du är du
och 
det finns ingen annan
mänsklig varelse
som kan slopa dig.

Här väntar jag
som det unga trädet 
i mitten av den gamla skogen
och 
du flyger som den förlorade fågeln
i mitten av den mörka natten, 
ensam

Det enda jag vill
är att känna dig vila
på mina grenar.

Du är aldrig ensam